Tillbaks till
huvudsidan |

Revyns historia
|
| - 1979 - |
Norrtelje Tidning i januari 1979:
Var finns musikanterna?
(Vallentuna)
Var finns alla musiker i Vallentuna? Det undrar Sven
Sjönell i kulturnämndens musikkommitté. Bara fyra
personer har hörsammat kommitténs upprop i Vallentuna,
Kommuninformation och NT-RT.
- Det måste finnas många fler som kan spela, sjunga
eller dansa, säger Sven Sjönell.
Musikkommittén hade planerat att ordna en konsert till
våren med både amatörer och mer professionella. Men
just nu hänger arrangemanget i luften.
Kan ni dansa, spela, sjunga eller musicera på något
annat sätt, så hör av er till kommunens
musikkommitté. I kommittén sitter Ove Hahn, Lars-Uno
Lidegran och Sven Sjönell. Ni kan också ringa direkt
till kulturkansliet.
A-C J
Det var en
notis i Norrtelje Tidning som blev startskottet för
Monica Antonsson att engagera sig i det lokala
kulturlivet. Sonen Björn skull fylla två och hon hade
lämnat livet som dansbandssångerska bakom sig.
- Jag uppfattade att musikkommittén mer eller mindre
hade gett upp sökandet efter talangfulla Vallentunabor
och erbjöd mig att söka rätt på dem. Jag hade ingen
aning om vad som fanns jag hade ju sjungit 12 år
på krogar och knappt mer än sovit i Vallentuna
men jag visste hur man jagar rätt på folk, så jag
åtog mig att göra det.
Monica fick fria händer och några månader senare
bildades, vid ett stormöte i Åbybergskyrkan, en
referensgrupp med representanter från kommunens
rockgrupper, jazzorkestrar, revygäng och folkmusikanter.
Det hela resulterade i en kulturfest i Hjälmstaskolans
aula som då hyste Vallentunas enda teaterscen. Den
varade i dagarna tre och bjöd på allsköns program med
över 400 medverkande.
Det var i samband med mötet i Åbybergskyrkan som Monica
kom att hamna bredvid Brottbys revypappa Åke Uddén.
Verksamheten inom Össebyamatörerna hade visserligen
legat nere några år men viljan var god. En diskussion
om så kallad finkultur fick dem båda att se rött. Det
räckte med en enda blick, varpå de lät meddela att
Vallentuna skulle få en revy.
- Jag hade länge tyckt att något sådant vore kul
men visste inte hur man gör, säger Monica. Det visste
däremot Åke.
|
| - 1980 - |
Stjärnkrafterna
Monica blev ombedd att bli ordförande för
Össebyamatörerna och i februari 1980 hade hennes
första revy Stjärnkrafterna - premiär i
Karbyskolans gymnastiksal. På scenen dansade och sjöng
16-åriga Anki Antonsson, Ann-Cathrine
Gustavsson, Inger Uddén, Lisa Andersson (Blomdin),
Carina Lundberg, Åke Uddén och Bo-Gunnar Svensson.
Själv låg hon på BB med sonen Thomas och hörde
utsändningen i Radio Stockholm.
Lördagstimmen
I april samma år tyckte Monicas dåvarande man att han
hade gjort sitt för familjen. Hon lämnades ensam med
sina två små barn och ett trasigt hus under total
reparation.
- Det fanns bara två saker att göra, säger hon.
Gå under eller börja spela revy. Bo-Gunnar Svensson och
jag hade en idé om att man kunde göra
torgunderhållning i all enkelhet med de 400 talangerna
från Kulturdagarna, så jag skrev en ansökan till
kulturnämnden och bad om lite pengar att dra igång
verksamheten med.
Resultatet blev Lördagstimmen en lättsam
sommarunderhållning på Tuna torg om lördagarna. Någon
scen fanns inte att tillgå, så Åke Uddén och
Karl-Johan Nilsson byggde om en gammal manskapsbod för
ändamålet.
- Vi kunde fälla ner en hel långsida på boden till
ett par stag och på så sätt få en scen att stå på.
Vagnen måste köras in på Tuna torg varje
lördagsmorgon och transporteras bort igen så snart
programmet var klart. Det gick ju an så länge Åke
körde han är en oerhört skicklig
lastbilsförare sedan fick vi muta bönder lite
varstans för att få låna någon traktor.
Kulturbidraget på 5000 kronor satsades på den allra
första lördagen för att få genomslag hos
Vallentunaborna. Mats Rådberg och Rankarna engagerades
och lockade ett par tusen personer till Tuna torg.
Grabbar! Vi har blivit kultur!, utropade
Lasse Holm som spelade keyboard med Rankarna då.
Programmet blev omedelbart en succé och lokalpressen
skrev så pennorna glödde.
Bara
en malaj
Klippen berättar om spelglädje, entusiasm och folk som
sliter för den goda sakens skull utan betalning.
Revygänget med Åke Uddén i skära trikåer bjuder på
buskis, Hembygdskören sjunger skillingtryck och Sten
Ahrneteg håller allsång. Sommarens höjdpunkt
revygängets folklustspel från 40-talet - Bara en malaj
av Harry Iseborg - avslutar programserien efter sex, sju
lördagar i september 1980.
-
När svärmor kommer in på scenen jublar publiken, skrev
Norrort som Lokaltidningen hette då. Lång som en
flaggstång och med bullrande basröst tar hon befelet
över sin svärson majoren och terroriserar hela
kompaniet.
Svärmor spelades av
Anki Antonssons kille, den då 18-årige Åke Scheuerlein
som så småningom blev ljusansvarig i revyn. Själv
spelade Anki pjäsens söta piga medan malajerna Ludde
och Pralin spelades av Lars-Gunnar Antonsson (sedermera
ljudansvarig) och Anders Norefjord. Britt-Marie Lindgren
var major och Monica Antonsson majorska.
- Att
skådespelarna denna första gång missade en del
repliker och inte riktigt visste åt vilket håll de
skulle gå, kom sig av att det faktiskt var första
gången de stod på den nya rollande scenen. Då sista
penseldraget drogs kvällen före premiären, fanns det
ingen möjlighet att repetera på den innan, skrev
Norrort.
- Vi hade aldrig
förr spelat teater men gav oss i kast med det ändå. De
riktiga Össebyamatörerna hade ingen lust, så vi gjorde
det själva. Det fanns en tydlig Vallentunadel i
revygänget och malajen blev vår första
egna grej. Sedan drog vi runt med scenvagnen i ur och
skur. Vi var i Karby såväl som i Lindholmen, när vi
inte höll till på Tuna torg. Det blev startskottet till
vår blivande skilsmässa från Brottbygänget. Vi ville
göra revy på annat sätt än de och började planera
för en egen grupp i centralorten. Det är därför vi
räknar 1980 som vårt startår. Vi fick 4000 kronor av
fritidsnämnden som startbidrag det fick alla
föreningar. Sedan dess har vi inte fått ett öre till
revyn.
|
| - 1981 - |
Vårdagsjämmer
i Össetuna
Vårdagsjämmer i Össetuna hette revyn 1981 och
fortfarande stod såväl Vallentunagänget som
Össebyamatörerna på scenen. Där var Anki, Monica,
Britt-Marie, Larsa, Åke, Inger, Anki Gustavsson och
Elisabeth Blomdin. Premiären inträffade i
Hjälmstaskolans aula varpå föreställningen flyttades
till Karbyskolans gympasal veckan därpå. Revyn visades
totalt fyra gånger.
Det politiska budskapet vände sig till
landstingspolitikerna som ville lägga ner Roslagsbanan
och fullmäktiges ledamöter häcklades för att de inte
kunde bestämma sig för om stolarna under sammanträdet
skulle stå åt ena eller andra hållet. Nytillskottet
Agneta Bergström numera ledamot för
socialdemokraterna i kommunstyrelsens arbetsutskott
debuterade med Bo-Gunnar Svenssons oförglömliga
Kroppens lov. Andra nya aktörer var Tiny
Dolman, Charlotta och Karl-Johan Nilsson, Helena Geige
och Eva Lindberg.
-
Årets revy är tjejernas, skrev DN Nordost. Buskis och
riktig show, tyckte Norrort.
Lördagstimmen
När solen hade smält snö och is det året 1981
var splittringen mellan Össebyamatörerna och
Vallentuna-Revyn ett faktum, vilket meddelades av
lokaltidningarna. Än en gång var det dags för
Lördagstimmen. Varenda musiker och sångare i hela
kommunen tillfrågades och hundratals personer medverkade
i de olika programmen. Pressen skrev om hårdrockare,
begåvade talanger som Catharina Fabiansson,
skönsjungande underbarnet Richard Löwgren, storsimmaren
Arne Borg som firades på sin 80-årsdag,
countrysångaren Ture Jonsson, trubaduren Ulf Svahn med
Tord Eriksson på dragspel och Stellan Gjierling på
flöjt och bygdemusikanterna Låtdraget. Det var
barnvisor med Lotta Juhlin, barnteater med Clary
Magnusson, Drömkvintetten med Bosse Nerelius och
Jazzklubb Nordost och allsång med Sten Ahrneteg.
-
Jättebra med den här sortens underhållning, sa den
för revygänget okände Åke Eriksson till Norrtelje
Tidning som gjorde en enkät bland publiken på Tuna
torg.
- Dessutom fint att det blev sol på finaldagen. Dom
andra lördagarna har det mest varit rusk. Jag visste
inte att det fanns så många förmågor i Vallentuna.
Ett tips till nästa år: kör Lördagstimmen i
kommunalhusparken i stället.
Inte
anade han då, att han skulle bli en av Vallentuna-Revyns
genom tiderna mest populära revyskådis!
Än
lever våra gamla gudar
Detta folklustspel avslutade en fyra, fem timmar lång
final i september 1981.
- Scenvagnen stod parkerad framför gamla
kommunalhusets entré som vi fick disponera som
omklädningsrum. Vi sprang ut och in mellan våra
klädbyten och rätt som det var, hade någon slagit igen
dörren som gick i lås.
Nu var goda råd dyra. Lustspelet rullade på och
revyskådisarna måste komma in till sina kostymer.
- Vi tog helt enkelt en slägga och slog sönder en
av glasdörrarna, säger Monica. Publiken
märkte förhoppningsvis ingenting. Efteråt ringde vi
glasmästaren som kom och bytte rutan på vår bekostnad.
En av våra föreställningar sammanföll med
kommunfullmäktiges möte. De blev antagligen störda, ty
ledamöterna med Elwe Nilsson i spetsen kom helt enkelt
ut och tittade, i stället för att sammanträda.
|
| - 1982 - |
Annorlunda
kul i Systemlösa
I den här revyn stod avsaknaden av ett systembolag i
fokus en på sin tid stor fråga som nådde
fullmäktige fyra gånger, innan bolaget småningom kom
till byn.
De stora drakarna började få upp ögonen för oss.
Svenska Dagbladet gjorde samlingsreportage över flera
Stockholmsrevyer. Stockholmstidningen beskrev oss med
rubriken: Mascara, glitter och skratt! Kalle Kommunalråd
häcklades för då hette han Carl-Erik Wikström
och representerade centern.
- De
flesta texterna har Monica Antonsson skrivit tillsammans
med sin syster Anki, skriver Norrtelje Tidning. De flesta
sångerna sjungs av Vallentuna Klisters (Monica, Anki och
Brittis Lindgren). Det är tre mycket samstämda och
verkligen proffsiga tjejer. Proffsiga är för övrigt
också de andra skådespelarna. Man blir förvånad över
vilka talanger som gömmer sig i människor.
De tre timmarna som revyn pågår rinner iväg. Medan
publiken pälsar på sig och gräver fram sina bilar ur
snön dukar gruppen upp till fest. De ska fira. Och de
har de anledning till.
Med
Systemlösa fick Vallentuna flera nya revyaktörer
eller vad sägs om Lennart Thermaenius, Helene Hamberg,
och familjen Kostas som såg till att vi fick äkta
Zorbadans.
Lördagstimmen
och Vilda Vallentuna
Sommaren 1982 ställde vi till med dunderskandal, när vi
genomförde Vallentunas första Countryfestival som en
del av Lördagstimmen. En i all hast, på en servett på
restaurang Vikingen, skriven förlaga till ett flygblad
gick i tryck och så var saken klar. Äkta
bankrån! Barn, tag med era pistoler! stod det. Det
kunde man inte säga 1982 och felet var
köpmannaföreningens. Var och varannan tidning i landet
från Kamratposten till Expressen - skrev om saken
och den stackars urmakaren, som var köpmannaföreningens
ordförande, blev nerringd om nätterna. Prästen stod i
predikstolen på skolavslutningen och varnade alla barn
för att gå dit och organiserade fredsvänner hotade med
att förstöra hela evenemanget. Mats Rådberg fick till
sist avgöra om vi skulle ställa in eller ej. Men det
ville han inte.
- Kommer någon och bråkar, så ger vi dem en blomma,
sa han.
Det blev
succé förstås. Flera tusen människor trängdes på
Centralvägen som var avstängd för annan trafik än
gångtrafikanter och hästar. Det var squaredance på
gator och torg, cowboyauktion med Sten Zetterlund,
lassokastning och westernridning. Leksakshandlaren sålde
plastpistoler för glatta livet och bankrån blev det
förstås också med folk från Wild West Show Team. Allt
medan Peter Hlawatsch serverade T-bonesteak för 35
spänn och äkta buffelstek för 45 på Vikingen.
-
Succé när Vallentuna blev Vilda Västern, skrev
Norrtelje Tidning medan Norrort kallade evenemanget ett
historiskt skådespel.
- Lördagstimmen succé igen, skrev Norrtelje Tidning
något senare, när Vallentuna-Revyn satte stopp för
sommarens Lördagstimmar.
Mysteriet med
den finurlige göken
Detta folklustspel som blev vårt sista på scenvagnen
på Tuna torg. Pjäsen hette i original "Två pappor
om en pojke" och var skriven av Björn Hodell.
|
| - 1983 - |
Vadåra
Revyn detta år blev en slags stilbrytare på
väg mot allt bättre produktioner. Systembolaget
eller snarare dess icke vara i kommunen var
fortfarande på tapeten.
Aktörer:
Anki och Monica Antonsson, Britt-Marie Lindgren, Lennart Thermaenius, Bengt Lantz, Jan Bergman, Ante Söderblom,
Sten Ahrneteg. Agneta Bergström, Maria Jägborn,
Catharina Fabiansson, Anneli Gustavsson, Charlotte
Anderstedt och Eva Sköld.
Musik: Gunnar Petterssons svänggäng som,
förutom Gunnar själv på dragspel, bestod av Göran
Bergström på gitarr, Per Spång på bas och Ingemar
Rudäng på trummor.
Balett: Anneli, Catharina och Maria utgjorde
baletten!
Teknik: Larsa Antonsson och Åke Scheuerlein
skötte ljud och ljus och scenmästare var Sven-Erik
Söderblom.
Vi utsattes
för en kupp, när tre protestanter för systembolag kom
upp på scenen och bröt föreställningen på självaste
premiären. Plumpt gjort men vi vet vilka de var. Elwe
Nilsson (m) hade blivit kommunalråd, så han fick en
egen visa. Livet på botten av Vallentunasjön och
hälsovårdsinspektörens fåfänga försök att medelst
mätspö rensa sjön på braxen fanns.
Monica
revyvakade på nyårsafton i Radio Roslagen tillsammans
med andra revyprofiler.
Pressen
var entusiastisk.
- Vallentuna-Revyn har vuxit ur barnskorna, skrev
Norrtälje Tidning. Premiären på lokalrevyn Vadåra
blev något av en fullträff. Revyns tidigare
framträdanden har varit lite upp och ner men nu lyfte
det.
- Skratten skakade matsalens rutor, skrev Bror Landin i
Norrort
- Monica drar lasset Elwe åker snålskjuts, skrev
Rune Liljekvist i Vallentunafacklan.
Vallentuna
Nöje Under våren 1983 delades Vallentuna-Revyn i
två läger, varpå Vallentuna Nöje bildades. Anki blev
kvar i revyn medan Monica drog igång Vallentuna Nöje
samtidigt som hon började sjunga country med Farmer Lips
som snart spetsades med Nina Lizell och Claes Svanberg.
Parkscenen
- Sommarnöjet Inför lokalpressens kameror gav Elwe
Nilsson ett löfte om en fast scen i parken varpå
Lördagstimmen i Vallentuna Nöjes regi
bytte namn till Sommarnöjet.
Talangjakt
Det blev talangjakt i Hjälmstaaulan, fullt ös i
Kommunalhusparken hela sommaren och Höstmarknad på Tuna
torg i september det var faktiskt revyn som drog
igång den verksamheten tro´t eller ej.
Good Old
Grejs Hösten bjöd dessutom på Good Old Grejs
en kabaré i Hjälmstaskolan aula med
auktionsutroparna Sten Ahrneteg och Ante Söderblom och
en lång rad artister, bland annat från
Åkersbergarevyn.
|
| - 1984 - |
Det här året fick Vallentunaborna två
revyer att välja mellan. Vallentuna Nöje var först ut
med
Utan järn i Elwe City varpå Vallentuna-Revyn
gjorde På egna ben.
Utan
järn i Elwe City Aktörer:
I "Elwe City" debuterade Nina Lizell på den
lokala revyscenen liksom Janne Lindberg (pappa till
begåvade Kerstin), den då 16-årige Per Norbäck, Ulf
Landergren, Inga-Lena Bernmark, Zorita Hagman, Åsa
Killander, Anette Östergren, Helen Malmberg, Anna och
Johan Ruud tillsammans med Monica Antonsson. Som
ridåhalare debuterade Ulf Gramer, vilket blev minst sagt
ödesdigert. Det stod nämligen inte länge på förrän
han blev ordförande. I dag nöjer han sig med att göra
vår hemsida.
Musik och teknik: Gunnar Petterssons svänggäng
nu omdöpt till Nöjesorkestern med Claes
Svanberg, Stefan Ohlsson och Ingemar Rudäng kompade.
Någon balett var det inte tal om och Larsa Antonsson
skötte såväl ljud som ljus med benägen hjälp av
Kjell Holm och Gunnar Pettersson.
- Jag vill
tacka livet, för hela Åby gärde, sjöng Ulf Landergren
och prästen, i Nina Lizells skepnad, talade med
Gu´fader om både ditt och datt. Ninas och Monicas
Primadunder gick till revyhistorien
så dyra scenkläder med svandun och allt hade vi
dittills inte kostat på oss.
-
Två timmars underhållning i toppklass, skrev Anna
Birgersson i Norrtälje Tidning.
- Premiärkvällen blev festlig värre med besök av
kommunstyrelsens ordförande Elwe Nilsson, Sveriges
Radios Kent Finell, sångaren Hayati Kafé, Lokalradions
Stefan Glantz och Åsa Nord, skriver Bror Landin i
Norrort.
- Elwe Nilsson överlämnade en burk med järnpiller.
Piller för blodfulla. Apoteket Ferruma,
Järntorget, Elwe City med ordination om tre piller
dagligen.
- Järntrusten Nina Lizell, Monica Antonsson, Claes
Svanberg med flera har lyckats bra med en revy som
omspänner ett 30-tal nummer. Ge järnet och besök
revyn!
På egna ben
Aktörer: Anki Antonsson, Britt-Marie
Lindgren och Eva Sköld blev frontfigurer i den här
revyn tillsammans med Agneta Bergström, Catharina
Fabiansson, Annelie Gustavsson, Bengt Lantz, Ante
Söderblom och Janne Bergman. Nytillskotten hette Ingrid
Undén, Charlotte Anderstedt, Jonas Flodmark och Elisabet
Flodmark.
Musik: Lasse Bengtsberg, Göran Bergström, Anna
Spång och Stefan Persson.
Baletten: Anne, Camilla och Marie.
Teknik: Larsa Antonsson skötte ljudet och Åke
Scheuerlein ljuset.
Backstage: Bakom scenen jobbade Susan Kemi, Lars
Perslid, Bosse Bergström och Sven-Erik Söderblom.
-
Vallentuna-Revyns lokalrevy "På egna ben" hade
en bejublad premiär i Hjälmstaaulan i lördags.
Föreställningen var fartfylld, spelades med liv och
lust i den fullsatta salongen och publiken lockades till
många skratt. "På egna ben" är en lokalrevy
i ordets rätta bemärkelse och en rolig sådan, skrev
Anna Birgersson i Norrtälje Tidning.
Roslagsrevyn
mot narkotika
I samband med Lions Våryra gjorde Vallentuna Nöje
en Roslagsrevy och anti-drog-föreställning i samarbete
med Norrtäljerevyn, Åkersbergarevyn och Täby
Amatörteatersällskap.
Sommarnöjet
På torget hade vi samma dag Ewa Roos och Bert-Åke Warg
samt ett anti-knark-program med Finn Zetterholm, Lasse
Strömstedt och Rune Andersson.
Sommarnöjet 1984 bjöd för övrigt på tre
lördagstimmar före sommaruppehållet i juli:
- Salig blandning med Nina, Monica, Claes och Farmer Lips
- Nöjesröra med Nöjesorkesern och gäster som Irma
Alonsos dansgrupper och brunnsorkestern Notblecket
- Vilhelm Mobergs En marknadsafton med
Åkersberga Revyförening.
I augusti blev det Mats Rådberg & Rankarna, Sten
Carlsson & Salta mandlar, Bröderna Brus med Ulf
Svahn, Jazzfestival med Drömkvintetten, Blommans
Dixielandband, Gunnar Petterssons Svänggäng och många,
många fler.
Täby
Folkets park
Under sommaren arrangerade vi dessutom dans i Täby
Folkpark med orkestrar som Temadraget, Take five och Ole
dole doff. Gästartister som Bengt Sändh, Hayati Kafé
och Farmer Lips. Programmen blev väldigt lyckade men
kassan var skral. De flesta nöjde sig nämligen med att
se artisterna genom staketet. Kulturnämnden i Täby stod
för fiolerna.
|
| - 1985 - |
Under vingarnas beskydd
Det här året gjorde Vallentuna Nöje ett hemsnickrat
folklustspel Under vingarna beskydd om
amerikanen som kommer tillbaka till det gamla landet för
att hämta sitt arv kvarnen. Monicas
släktforskning hade lett fram till att släktingen Glen
Gustafson från San Fransisco lärt sig svenska och
kommit hit för att studera på Dramatiska institutet ett
år. Han spelade följaktligen huvudrollen som Mr Dirty
Gus McDollar.
Aktörer:
I föreställningen medverkade, förutom Monica Antonsson
och Glen Gustafson, tioåriga Helene Ohlsson
(debuterade som vit liten pudel) som likt Åke Eriksson,
Åke Spets, Anna och Christina Ruud, Julius Lundberg,
Christina Arvebo, Anne Haavisto och Hedvig Rahmqvist. Med
Helene kom pappa Mats Ohlsson in i revyn och det
är vi sannerligen tacksamma för.
Musik: Stefan Forkelid, Stefan Olsson, Ingemar
Rudäng, Johan Ruud
-
Buskisartat folklustspel, skrev Norrtelje Tidning före
premiären.
- Galen historia med sex och dasshumor, blev eftermälet
i samma tidning.
- Kärlek och plommon i kärnfriskt lustspel, skrev
Norrort.
Så klart!
Vallentuna-Revyn efterträdde Nöjet med nummerrevyn Så
klart. Skådespelarna var kvar sedan året innan men Katarina
Bengtsberg debuterade. Nytt för året var de tre
Breakdansande ynglingarnas medverkan, som dansade och
snurrade i discotakt.
Aktörer: Anki Antonsson, Britt-Marie Lindgren och
Eva Sköld blev frontfigurer i den här revyn tillsammans
med Agneta Bergström, Catharina Fabiansson, Annelie
Gustavsson, Bengt Lantz, Ante Söderblom och Janne
Bergman. Nytillskotten hette Ingrid Undén, Charlotte
Anderstedt, Jonas Flodmark och Elisabet Flodmark.
Break Dance: Mangus Lundgren, Daniel
Wallin och Andreas Wallin.
Musik: Lasse Bengtsberg, Göran Bergström, Björn
Carnelid och Stefan Persson.
Teknik: Larsa Antonsson skötte ljudet och Åke
Scheuerlein ljuset.
Backstage: Bakom scenen jobbade Susan Kemi, Lars
Perslid, Bosse Bergström, Britta Lindgren och Sven-Erik
Söderblom.
-
Efterhand stiger stämningen i salongen. "Så
klart" är en hemtrevlig tillställning, som bygger
på takt, ton, engagemang, kärlek och snygga kulisser.
Det är ingen som är "ovan där" inte...
Frågan är om inte revyföreniningens fjärde
uppsättning är den mest genomarbetade och den med
största variation. Vi imponeras över handmålade
kulisser med break-dansarnas bakgrund på topp. Ensemblen
har gjort ett fint team-work, skrev Bror Landin för
tidningen Norrort.
Orkesterdiket
Vid den här tiden stod det klart att Vallentuna skulle
få en teater när Maskin Tellus förvandlades till
gymnasium. Kommunen beslutade emellertid spara pengar på
att inte förse den med orkesterdike. Om det hade
revyerna just ingen åsikt, men kulturchefen ringde och
bad om hjälp.
- Kan inte ni dra igång en opinion? Ni är de enda som
klarar av det.
Sagt och gjort! Vi kallade samman ett antal
kulturpersonligheter, tog kontakt med lokalpressen och sa
vad kulturchefen sagt åt oss att säga.
Det blev ett orkesterdike. Elwe Nilsson brukar med viss
ironi skratta åt att vi aldrig använder det.
Slut
på Lördagstimmen / Sommarnöjet
Lördagstimmen / Sommarnöjet fick ett snöpligt slut
trots att vi slet hårt med programmen i fem års
tid. Kulturnämndens Ove Hahn ifrågasatte den kulturella
nivån på programmen. Vi släppte upp vem som helst på
scenen som kunde sjunga eller spela. Det var själva
urspungsidén att få folk att plocka fram munspelet ur
garderoben eller dragspelet från vinden och komma och
spela. Plötsligt dög det inte längre. Nämndens
musikkommitté skulle själva stå för sommarens
torgunderhållning. Det blev en lördag ett antal
herrar utklädda till skottar (de kan ha varit riktiga
också) kom och spelade säckpipa utanför Sko-Ejjes.
Sedan var det slut. Då byggdes scenen i
kommunalhusparken.
|
| - 1986 - |
Revylution
Nu var det dags för Vallentuna-Revyn och Vallentuna
Nöje att gå samman igen. Resultatet blev Nöjesrevyn
och nyårsrevyn Revolution.
I frontlinjen stod: Anki Antonsson, Monica
Antonsson, Christina Arvebo, Kattis Bengtsberg, Agneta
Bergström, Åke Eriksson, Catarina Fabiansson, Bertil
Jonsson, Rune Lundvall, Helene Ohlsson, Ante Söderblom
och Ingrid Undén.
Teknik: Lars-Gunnar Antonsson (ljudgeneral), Åke
Scheuerlein (ljushuvud), Bo Bergström (dekormajor), Ulf
Gramer (sambandsofficer) och Janne Lindeberg
(dekorsergeant)
Understödstrupperna bakom scenen: Anette
Lennartsson, Lars Perslid, Ragnar Ekström och Maria
Vigström.
Tamburmajorer (balett) var Åsa Hellström, Marie
Frank, Cecilia karlström, Birgitta Lindström, Maria
Mattsson och Susanne Ålund.
- Revylution
enade grupperna till Nöjes-Revyn det gäng som
sedan dess försett Vallentunaborna med bitska beskheter,
fnitter och gapflabb från tiljan, säger Anki Antonsson.
Så småningom har vi emellertid återgått till att heta
Vallentuna-Revyn.
För första
gången hade vi ingen orkester utan sjöng till inspelade
bakgrunder så kallad singback en teknik vi
valt att behålla. För musiken stod Claes Swanberg.
Teaterns
orkesterdike avhandlades liksom rören i sjön som ger
oss sjövärme. Jehovas Vittnen byggde sig ett hus på
några dagar, vilket inte gick onämnt förbi Åh,
vilka välsignade byggen. Moderate Elwe fick sig en
snyting för situationen inom barnomsorgen och
valrörelsen på Tuna torg året innan parodierades.
Liksom historien om Anckarström som vi lärt oss
förgäves (se Lindöspelet, 1984)
- En
skrattfest, skrev Norrtelje tidning medan DN nordost
kallade revyn en Revylution med dubbel kraft.
Södra Roslagen var inne på samma spår med rubriken
Revylution en kraftfull lokalrevy.
- Det vimlar av kängor, skrev Norrort.
Konsert mot
våld
På valborgsmässoafton 1986 inträffade ett mycket
tragiskt dödsfall i Vallentuna, när 20-årige Thomas
Håkansson blev ihjälsparkad på en fest i
Hjälmstaskolans aula.
Vi ställde så småningom till med en konsert mot våld
i nya Vallentuna teater med anledning av att
föräldrarna Gun och Håkan skapade en stiftelse till
hans minne. Vi framträdde förstås själva men lyckades
få ut såväl Susanne Alfvéngren som de stora
kvällstidningarna för att bevaka evenemanget.
|
| - 1987 - |
Scensation
Scensation blev vår första revy på nybyggda
Vallentuna Teater. Ensemblen var i stort sett densamma
som året innan men Styrbjörn Gleisner debuterade. Varje
dag är en dag för revy, sjöng vi i entrén. Vi gjorde
parodi på de lokala poliserna Gunnar och Roffa och vi
lät Kattis vara änka efter en av de
frivilliga saneringsarbetare som rensat upp i
Tjernobyl. Hur ruskigt det var, kunde vi inte ens
föreställa oss. Sjövärmesystemet blev till en
jättelik hembränningsapparat och tanterna (Kattis,
Monica, Åke Eriksson och Rune Lundvall) hade inte hört
ett dugg.
Aktörer: Anki Antonsson, Monica Antonsson,
Christina Arvebo, Katarina Bengtsberg, Agneta Bergström,
Åke Eriksson, Styrbjörn Gleisner, Bertil Jonsson, Rune
Lundvall, Helene Ohlsson, Christina Ruud och Ingrid
Undén.
Baletten: Sylvi Gunnarsson från Åkersberga ledde
baletten som bestod av Karin Larsson, Suzanne Magnusson,
Helena Nyberg, Marie Rundgren, Eva Sälling och
charmknutten Rolf Tönnesen.
Musik: Claes Swanberg
Backstage: Jerri Bergström, Carola och Anders
Norefjord, Majlis och Mats Ohlsson, Lars Perslid, Mats
Perslid, Eva Sköld, Karin och Ante Söderblom, Maria
Wigström.
Teknik: Larsa Antonsson och Åke Scheuerlein (ljud
och ljus). För första gången hade vi tillgång till en
följespot. Ulf Gramer såg till att den funkade.
För första
gången hade vi också huvudsponsorer, nämligen Domus,
Kalmar Tellus och Yesterdays. Mats Ohlsson skötte
marknadsföringen.
-
Grattis Sensation! Nu kan ni sträcka på er, skrev
Christer Ottosson i Södra Roslagen.
- Vallentuna-Revyn en publiksuccé, skrev Marie Norling i
Norrtälje Tidning.
- En bit kvar till toppen, skrev Ylva Herholtz i
Norrtelje Tidning.
Lions Clubs
kulturstipendium Monica Antonsson fick Lions
kulturstipendium 1987 för sim mångåriga
kulturella insats inom den lättare underhållningen i
Vallentuna.
|
| - 1988 - |
Näsan i blöt
Det här året fick vi för oss att vi skulle ha en
regissör. Kim Anderzon tillfrågades vilket slutade med
att Lars Naumburg ställde upp. Det var något nytt. Han
fick oss att lyfta.
Aktörer:
Anna Alm, Malin Andersson, Anki och Monica Antonsson,
Kattis Bengtsberg, Åke Eriksson, Styrbjörn Gleissner,
Ulf Landergren, Runde Lundvall, Per Norbäck, Helene
Ohlsson och Jeanette Rool.
Baletten: Sofia Björkman, Karin Larsson, Tomas
Lewart, Maria Lokonen, Katarina Nordahl, Helena Nyberg,
Marie Rundgren och Eva Selling.
Teknik: Lars-Gunnar Antonsson (ljud), Åke
Scheuerlein (ljus), Ulf Gramer (följespot)
Kostym: Ulla Thulin, Inger Isaksson, Harriet
Dickson-Lindeberg
Dekor: Åke Scheuerlein, Lars-Gunnar Antonsson,
Janne Lindeberg, Lars Perslid, Anders Norefjord mfl
Marknadsföring: Mats Ohlsson
Backstage: Mats Perslid, Carola och Anders Norefjord,
Karin och Ante Söderblom, Malin Andersson, Agneta, Bosse
och Jerri Bergström.
Foajé: Anette och Lars Perslid, Harriet
Dickson-Lindeberg, Mats Ohlsson, revybarnen
Huvudsponsorer: Domus, Kalmar Tellus, Diskteknik
"Aftonklänning
och höga hattar", hette entrémelodin och Morsning
korsning finalen. I den här revyn fanns Mormors
visa Helens monolog om att det är svårt att få
jobb i Vallentuna och Stig ombord och tag
plats första gången. Vi gjorde en sanslös
parodi på Carmen, på spionen Bergling som försvann och
alla medborgargarden som börjat växa upp. Balladen för
året var Värld mellan frusna
människor. Nina Lizell var med på scenen
ibland med Jag blir galen.
-
Centrum ligger öde och folktomt i vinterkvällen,
skriver Christina Uby i DN Runt Stan inför premiären.
Men på teatern lyser flitens lampa långt in på natten.
Det är bråda tider för Nöjesrevyn. På lördag är
det dags för årets nyårsrevy Näsan i
blöt.
- Det är professionellt stöd bakom årets revy,
konstaterar Norrtelje Tidning.
Efteråt skriver Lokaltidningen Vallentuna på
förstasidan: Publikjubel för årets Vallentuna-Revy.
- Fredagens premiär av Vallentuna-Revyn Näsan i
blöt blev en publiksuccé, skriver Maria Lindblom.
Allting klaffade och var proffsigt gjort, förutom det
sista numret. Att regissören Lasse Naumburg fick en stor
tårta över sig var nog mer en överraskning än ett
inövat nummer.
Så rätt hon hade,
Maria. Lasse hade utsatt oss för regi precis som
vi bett om. Följden blev att vi höjde oss, men det
kostade på. Så han fick en tårta i all välmening, den
gode Lasse.
|
| - 1989 - |
Oj oj då
Aktörer:
Monica Antonsson, Kattis Bengtsberg, Carola Berglund,
Åke Eriksson, Styrbjörn Gleissner, Anita Karlsson, Ulf
Landergren, Runde Lundvall, Per Norbäck, Helene Ohlsson,
Jeanette Rool, Eva Sköld och Ante Söderblom.
Baletten: Carola Berglund, Sofia Björkman, Frida
Olsson, Maria Ramström, Petra Tuuliainen och Malin
Westerlund. Koreografi: Cecilia Anncieta.
Teknik: Lars-Gunnar Antonsson (ljud), Åke
Scheuerlein (ljus), Ulf Gramer (följespot)
Musik: Claes Swanberg
Backstage: Anders Norefjord, Ante Söderblom,
Agneta och Bosse Bergström, Marika Karlsson (som med
åren avancerat till odiskutabel scenchef), Marie Roth,
Tina Östling.
Foajé: Harriet Dickson-Lindeberg, Janne
Lindeberg, Mats Ohlsson, revybarnen (Björn och Thomas
Antonsson, Rickard och Gabriella Bengtsberg, Malin
Gramer, Malin, Veronika och Mikaela Karlsson samt Lina
Rool lagerchef.)
Angarnssjöängen
var på tapeten Det näbbar vi på liksom
Elwe Nilsson som fick heta Schyst typ. Helene
avslöjade förövrigt vad Elwe Haft för sig i Amerika,
där han varit och bevakat presidentvalet. Det var ju så
att de båda kandidaterna Bush och Heart hade haft samma
älskarinna, berättade Elwe enligt Helene. Så fick hon
frågan om vem av dem som var bäst.
- In my heart it´s Bush. But in my bush it´s
Heart
Det var Natt
i Centrum, blommorna i herrens hage, Merkurius sång och
oförglömliga Revyernas kör (Pickon) av Rune Göransson
i Härnösand.
- Oj
oj oj så duktigt, skrev Per-Rune Flenning i
Lokaltidningen.
- Proffsig lokalrevy i Vallentuna, skrev Eva Söderqvist
i Södra Roslagen.
|
| - 1990 - |
Ryck i Tåten eller Tio
års Elwete
Prima
donnor och prima herrar: Anna Alm, Monica Antonsson,
Kattis Bengtsberg, Johan Cedenman, Åke Eriksson, Anita
Karlsson, Rune Lundvall, Jörgen Minster, Helene Ohlsson,
Eva Sköld och Nina Lizell som hoppade in ibland.
Baletten: Carola Berglund, Katarina Nordahl,
Ulrika Ståhl, Petra Tuuliainen och Malin Westerlund.
I kulisserna: Anders Norefjord, Jan Johansson,
Marika Karlsson, Janne Lindeberg, Stephan Lundin, Ante
Söderblom.
Teknik: Lars-Gunnar Antonsson (ljud), Anki
Antonsson (ljus), Åke Scheuerlein (ljussättning).
Musik: Claes Swanberg och Claes Bure (Adjö,
adjö)
Dekor: Lars-Gunnar Antonsson, Börre Roy Börretun, Mats
Ohlsson, Anders Norefjord, Åke Scheuerlein.
Foajé: Harriet Dickson-Lindeberg, Janne
Lindeberg, Mats Ohlsson, hängivna VBK-are samt
revybarnen.
Sextonårige
Stephan Lundin gick alla på nerverna och
debuterade som rekvisitör. Han fick emellertid en liten
roll också som kondom. Vi sjöng nämligen
kondomvisan (1983) på nytt i den här revyn.
-
Vallentuna-Revyn med geniala kängor, skrev Eva
Söderqvist i Södra Roslagen bland annat. Alla de 39
numren är befriande korta vilket bidrar till helheten av
fartfylld underhållning, liksom frånvaron av
transportsträckor. Till intrycket av professionalism
måste också fogas den rean och genomtänkta dekoren
liksom dräkterna begåvat originellt och
snärtigt effektivt.
|
| - 1991 - |
Elwe år i år
Prima
donnor och prima herrar: Monica Antonsson, Kattis
Bengtsberg, Johan Cedenman, Åke Eriksson, Anita
Karlsson, Stephan Lundin, Lasse Lundqvist, Helene Ohlsson
och Eva Sköld.
Kör: Eva Eriksson, Janne Johansson, Bonny
Johnsson, Anita Karlsson, Nina Lizell och Linda Rapp. Baletten:
Carola Berglund, Jacqueline Gaborn och Malin Westerlund.
Teknik: Lars Antonsson, Anki Antonsson, Åke
Scheuerlein, Anders Norefjord, Marie Norefjord och Björn
Antonsson.
Dekor: Kenneth Johnsson, Mats Ohlsson, Henrik
Johnsson, Carina Kohala, Marika Karlsson, Lennart Dahlin.
I kulisserna: Marika Karlsson, Mats Ohlsson,
Carina Kohala, Henrik Jonsson, Kennet Jonsson, Ante
Söderblom.
Foajé: Harriet Dickson-Lindeberg, Maj-Lis Ohlsson
Revyrixdan
Vi blev uttagna att tävla om årets slagkraftigaste
revynummer i samband med Revyrixdan i Västerås. Sedan
murarna rivits hette numret som framfördes av Monica och
baletten och en kör bestående av Helene Ohlsson, Anita
Karlsson, Kattis Bengtsberg och Stephan Lundin.
|
| - 1992 - |
Himla Liv
På scen:
Anki Antonsson, Monica Antonsson, Kattis Bengtsberg,
Åke Eriksson, Lelle Lundgren, Helene Ohlsson och Stephan
Lundin.
Baletten: Liselotte Berglund, Malin Westlund, Anna
Eriksson och Jessika Karlsson.
Koreografi: Annie Ohlsson
Musik: Claes Swanberg, Claes Bure
Teknik: Lars-Gunnar Antonsson (ljud), Åke
Scheuerlein (ljus) Björn Antonsson och Benny
Lindman (följespot)
Scenografi: Göthe Johansson, Eva Halvarsson
Dekor: Mats Gustavsson, Kenneth Johnsson, Marika
Karlsson, Karina Kohala, Mats Ohlsson
Scenarbetare: Marika Karlsson, Karina Kohala,
Helena Åkerlund, Anette Ögren
Producent: Mats Ohlsson
|
| - 1993 - |
Höj Skratten
Aktörer:
Anki Antonsson, Monica Antonsson, Katarina Bengtsberg,
Mats Berg, Åke Eriksson, Stephan Lundin.
Balett: Efter koreografi av Louise Laising dansade
David Andersson, Marie Börjesson, Helene Dalen, Paula
Davaro, Jonatan Modig, Patrik Walls, Nina Zacco.
Koreografi ensemblen: Annie Laising.
Teknik: Lars-Gunnar Antonsson (ljud) och Åke
Scheuerlein (ljus). Följespotarna hanterades av Björn
Antonsson, Benny Lindman och Thomas Karlsson.
Musik: Claes Swanberg och Claes Bure
Scenografi: Göthe Johansson.
Dekor: Göthe Johansson, Karina Kohala, Mats Ohlsson och
Helena Åkerlund.
Backstage: Marika Karlsson, Karina Kohala, Helena
Åkerlund och Anette Ögren.
Foajé: Harriet Dickson-Lindeberg och Eva Eriksson
Producent: Mats Ohlsson
Huvudsponorer: Diskteknik, Domus, Succé färg-
och tapetlager samt Sörab.
|
| - 1994 - |
Nyårssmällen
Aktörer:
Thomas Alsterback, Monica Antonsson, Katarina
Bengtsberg, Mats Berg, Åke Eriksson, Lennart Lelle
Lundgren, Stephan Lundin.
Balett: Nina Gillberg, Linda Grosenius, Emma
Hård, Carina Lizell och Jessica Larsson.
Musik: Claes Swanberg och Claes Bure
Teknik: Lars-Gunnar Antonsson (ljud) och Åke
Scheuerlein (ljus). Följespotarna hanterades av Björn
Antonsson, Benny Lindman och Thomas Karlsson.
Scenografi: Göthe Johansson.
Dekor: Eva Halvarsson, Göthe Johansson, Karina
Kohala och Mats Ohlsson
Backstage: Marika Karlsson, Karina Kohala, Mats
Ohlsson och Monica Källgren (alu)
Foajé: Harriet Dickson-Lindeberg, Ingvor
Alsterback, Janne Andersson, Eva Eriksson, Anita
Karlsson, och Roger Larsson
Producent: Mats Ohlsson
Huvudsponorer: Diskteknik, Succé färg- och
tapetlager samt Sörab.
|
| - 1995 - |
Korviga Strumpor
I programbladets förord skrevs bl a följande: Revyn
fick sin titel av stormen kring Jan Birgerssons
"bevingade ord" kyrkans verksamhet. "Folk
ska upptäcka att kyrkan inte längre består av gamla
tankter med korviga yllestrumpor och knut i nacken",
sa han. Han kunde säkert ha bitit tungan av sig, men vi
tackar och tar emot. Nu ska vi ge Vallentunas alla tanter
den status som de förtjänar. För vad vore världen
utan tanter? Varenda karl är född av en!
Aktörer:
Thomas Alsterback, Monica Antonsson, Mats Berg, Sanna
Berg, Åke Eriksson, Nina Gillberg, Lennart
"Lelle" Lundgren, Stephan Lundin och Eva
Söderqvist.
Balett: Till Annie Ohlssons koreografi dansade
Emma Hård, Malin Karlsson, Charlotte Milefors och
Evelina Åsberg.
Musik: Claes Bure
Teknik: Björn Antonsson (ljud) och Åke
Scheuerlein (ljus). Följespotarna hanterades av Rickard
berg, Benny Eriksson, Thomas Karlsson, Kathy Sahlström
och Mattias Henriksson.
Scenografi: Göthe Johansson
Dekor: Göthe Johansson, Marika Karlsson, Karina
Kohala, och Mats Ohlsson
Utställning och kostym: Eva Halvarsson och Berit
Gillberg
Backstage: Marika Karlsson, Karina Kohala, Mats
Ohlsson, Helena Åkerlund och Annette Ögren
Foajé: Börje Alsterback, Janne Andersson, Ingvor
Andersson, Harriet och Kerstin Dickson-Lindeberg, Gregory
Ekström, Lisa Fårselius och Roger Larsson
Producent: Mats Ohlsson
|
| - 1996 - |
Revy igen!
Aktörer:
Monica Antonsson, Mats Berg, Åke Eriksson, Lennart Lelle
Lundgren, Stephan Lundin och Eva Söderqvist.
Kör: Anita Karlsson och Claes Swanberg
Balett: Till Louise Laisings koreografi dansade
Nina Gillberg, Anna Söderlind, Kajsa Almgren och Titti
Eisen
Musik: Claes Bure och Claes Swanberg
Teknik: Lars-Gunnar Antonsson och Björn Antonsson
(ljud) och Åke Scheuerlein (ljus). Följespotarna
hanterades av Daniel Ullgren, Joel Lundgren och Mattias
Henriksson
Scenografi: Göthe Johansson, Mats Ohlsson, Marika
Karlsson och Stephan Lundin.
Dekor: Göthe Johansson, Marika Karlsson, Karina
Kohala, Kina Johansson och Mats Ohlsson
Utställning: Stephan Lundin och Margareta
Helgöstam
Backstage: Marika Karlsson, Karina Kohala, Mats
Ohlsson och Annette Ögren
Utställning och kostym: Ann Perslid-Jönsson,
Ingvor Andersson
Foajé: Harriet och Kerstin Dickson-Lindeberg,
Ingvor Andersson, Janne Andersson, Eva Eriksson, Anita
Karlsson, Lisa Fårselius, Gregory Ekström och Margareta
Helgöstam
Producent: Mats Ohlsson
|
| - 1997 - |
Byskvaller
Aktörer:
Thomas Alsterback, Monica Antonsson, Katarina
Bengtsberg, Åke Eriksson, Anita Karlsson, Caroline
Lindberg, Stephan Lundin och Annika Sigevall-Olsson.
Balett: Till Louise Laisings koreografi dansade
Caroline Dovrell, Charlotte Gravesen, Maria Reinholdsson,
Anna Söderlind, Titti Eisen och Soonmi Wessman
Musik: Claes Bure och Claes Swanberg
Teknik: Lars-Gunnar Antonsson och Björn Antonsson
(ljud) och Åke Scheuerlein (ljus). Följespotarna
hanterades av Daniel Ullgren, Joel Lundgren och Mattias
Henriksson
Scenografi: Göthe Johansson,
Dekor: Göthe Johansson, Marika Karlsson, Karina
Kohala, Kina Johansson och Mats Ohlsson
Utställning: Stephan Lundin och Margareta
Helgöstam
Backstage: Marika Karlsson, Karina Kohala, Mats Ohlsson
och Annette Ögren
Utställning och kostym: Ann Perslid-Jönsson,
Ingvor Andersson
Foajé: Harriet och Kerstin Dickson-Lindeberg,
Ingvor Andersson, Janne Andersson, Eva Eriksson, Anita
Karlsson, Lisa Fårselius, Gregory Ekström och Margareta
Helgöstam
Producent: Mats Ohlsson
|
| - 1998 - |
800 knyck Full fart framåt
Aktörer:
Monica Antonsson, Mona Brolin, Kerstin Dickson-Lindeberg,
Åke Eriksson, Ola Gäverth, Caroline Lindberg, Carina
Lizell, Stephan Lundin och Annika Sigevall-Olsson.
Balett: Till Louise Laisings koreografi dansade
Kajsa Almgren, Caroline Dovrell, Nina Gillberg, Charlotte
Gravesen, Anna Söderlind, och Lina Wikman.
Regi: Bosse Björkman
Musik: Claes Bure och Claes Swanberg
Teknik: Andreas Olsson (ljud), Åke Scheuerlein
och Duncan Lindberg (ljus). Martin Cavalli-Björkman
(följespot)
Scenografi: Göthe Johansson,
Dekor: Göthe Johansson, Martin
Cavalli-Björkman, Marika Karlsson, Mats Ohlsson och
Janne Söderlind
Backstage: Marika Karlsson, Karina Kohala, Mats
Ohlsson och Annette Ögren
Kostym: Ann Perslid-Jönsson (ensemble), Ulla
Thulin (dansare)
Foajé: Harriet Dickson-Lindeberg, Ingvor
Andersson, Janne Andersson, Yvonne Elhage och
Lisa Fårselius.
Producent: Mats Ohlsson
|
| - 1999 - |
Dom kallar oss Gupptuna
Aktörer:
Tommy Almström, Monica Antonsson, Kerstin
Dickson-Lindeberg, Jenny Baeckström, Sara Hörberg, Ulf
Hörberg, Yvonne Lund och Mikael Wallin.
Balett: Till Annie Olssons koreografi dansade
Caroline Alfh, Elin Blomkvist, Annica Blomquist, Louise
Carell, Paula Davaro, Linda Grosenius, Sofia Lindström,
Charlotta Milfors, Evelina Åsberg och Sevacan Özkan.
Regi: Katarina Bengtsberg
Musik: Claes Bure och Claes Swanberg
Teknik: Peter Walldén (ljud), Åke Scheuerlein (ljus).
Rickard Bengtsberg och Johan Persson (följespot)
Scenografi: Göthe Johansson,
Dekor: Göthe Johansson, Marika Karlsson och Mats Ohlsson
Backstage: Carina Backman, Gabriella Bengtsberg,
Josefine Håkansson, Marika Karlsson, Janne Lindeberg,
Duncan Lindeberg och Mats Ohlsson.
Kostym: Anna Lundborg (bebiskläder), Ulla Thulin
(Monicas kreationer) och Ineta Zigure (tupp- och
hönskläder).
Foajé: Harriet Dickson-Lindeberg, Mona Dethoff
och Yvonne Elhage.
Producent: Mats Ohlsson
|
| - 2000 - |
Bubbel & Babbel
Aktörer:
Tommy Almström, Monica Antonsson, Johan Armfelt, Jenny
Baeckström, Kerstin Dickson, Irene Hörberg, Uffe
Hörberg, Yvonne Lund och Lasse Lundqvist
Balett: Till Nina Gillbergs koreografi dansade
Josefin Berggren, Mari Carrasco, Cecilia Dovrell, Emma
Gillberg, Carin Jungholm, Carina Lundberg, Moa Sundén
och Maria Wikberg.
Regi: Katarina Bengtsberg
Musik: Claes Bure och Klas Swanberg
Teknik: Lasse och Richard Bengtsberg
(ljud), Martin Jost (ljus). Daniel Ekbom och Johan
Persson (följespot).
Scenografi: Göthe Johansson och Ineta Cigure
Backstage: Carina Backman, Gabriella Bengtsberg,
Josefine Håkansson, Marika Karlsson, Kalle Duncan
Lindeberg och Roger Larsson.
Kostym: Gördis Gustavson, Ulla Thulin, Ineta
Cigure
Foajé: Harriet Dickson-Lindeberg, Yvonne Elhage,
Erik Larsson, Janne Lindeberg, Stefan Lundin, Eric
Nolerstedt, Mats Ohlsson och Barbro Staaf.
|
| - 2001 - |
Rena
Snurren!
Aktörer:
Tommy Almström (pga sjukdom utbytt med Mats Berg efter 3
helger), Monica Antonsson, Johan Armfelt, Carina Backman,
Rickard Bengtsberg, Kerstin Dickson, Carin Ehelmsdotter,
Josefin Håkansson, Roger Larsson och Yvonne Lund.
Balett: Till Nina Gillbergs koreografi dansade
Josefin Berggren, Cecilia Dovrell, Emma Gillberg, Carina
Lundberg och Moa Sundén.
Regi: Katarina Almström
Musik: Claes Bure och Klas Swanberg
Teknik: Peter Walldén och Richard
Bengtsberg (ljud), Martin Jost (ljus), Kalle Lund och
Johan Persson (följespot).
Scenografi: Göthe Johansson, Kaj Karlsson och
Ineta Cigure
Backstage: Carina Backman, Gabriella Bengtsberg,
Maria Bäckström, Duncan Lindeberg, Marika Karlsson
(senmästare) och Evelina Stoor.
Kostym: Gördis Gustavson, Ateljé Adele, Ulla
Thulin, Ineta Cigure och ensemblen.
Foajé: Harriet Dickson-Lindeberg, Maria Elhage,
Yvonne Elhage, Erik Larsson, Janne Lindeberg, Carolina
Lund, Joakim Lund, Barbro Staaf och Evelina Stoor.
Video: Clas Gillberg och Janne
Söderling
Foto: Monica Antonsson och Tommy Jansson
|
| - 2002- |
M/S Preja
Aktörer: Monica Antonsson,
Johan Armfelt, Hans Blumenthal, Kerstin Dickson, Josefine Håkansson,
Lena Kustus, Roger Larsson, Karin Unosson, Bo Wiberg och Helena
Åkerlund
Dansgruppen Flow: Nathalic Zoukatas och Malin Gramer
Rapgruppen Dianas Universum: Thomas
Antonsson, Fredrik Hansson och Jimmy Weman
Kör: Liselotte Adlivankin, Carina Backman, Madelen Brottman
Regi: Monica Antonsson
Musik: Claes Bure och Klas Swanberg
Teknik: Krister Uddén (ljud), Martin Jost och Richard
Kustus (ljus)
Dekor: Kaj Karlsson, Ida Karlsson, Ulrika Eriksson,
Barbro Åström, Gördis Gustafsson och Sivert Gustafsson
Backstage och salong: Marika Karlsson, Maria Baeckström,
Evelina Stoor Lisa Karlsson och Duncan Lindeberg
Teaterlokalen och baren: Anna Apelgren, Charlotta Fagerlund,
Silva Forslund, Thomas Forslund, Eva Hermina, Janne Lindeberg Lars
Nauclèr, Barbro Staf
Foaje och garderob: Yvonne ELhage, Erik Larsson
Foto: Håkan Blumenthal
Ekonomi och hemsida: Anki Antonsson
|
| - 2003 - |
Vallentuna
Salonger
Aktörer: Monica Antonsson,
Danielle Berglund, Hasse Blumenthal, Kerstin Dickson, Malin Gramer,
Lena Kustus, Roger Larsson och Karin Unosson.
Balett: Till Carina Lundbergs koreografi dansade Maria
Albertsson, Hedda Bergman, Sofie eriksson, Lisa Rydstad, Anna
Segerfelt, Josefin Svärling
Vintergatspatrullen: Thomas
Antonsson, Fredrik Hansson
Regi: Monica Antonsson
Musik: Claes Bure och Klas Swanberg
Körarrangemang: Lena Kustus
Teknik: Krister Uddén (ljud), Martin Jost (ljus), Ride
Johansson, Richard Kustus (följespot).
Kläder: Barbro Åström
Dekor: Kaj Karlsson, Tommy Östlund
Backstage: Marika Karlsson, Duncan Lindeberg,
Maria Bäckström, Evelina Stoor, Kalle Hellborg.
Teaterlokalen & Baren: Silva Forslund, Carina Granquist,
Lars Nauclèr, Liselotte Adlivankin, Amanda Arvidsson, Hanna
Arvidsson, Maja Berglund, Linnéa Berglund, Ulrika Eriksson, Charlotta
Fagerlund, Eric Fagerlund, Thomas Forslund, Maud Gramer, Eva Hermina
Lundholm, Janne Lindeberg, Barbro Staf.
Foajé och garderob:
Yvonne Elhage, Fredirk Hjort, Erik Larsson
Reklammaterial, PR & Programblad: Hasse Blumenthal
Trycksaker: Affärs- och Tidskriftstryck, Vallentuna
Ekonomi och hemsida: Anki
Antonsson
Producent: Krister Uddén
|
|
|