Välkommen till Wallentuna Salonger!

Den sanna historien om tillståndet i Vallentuna

Den som säger att det aldrig händer något i Vallentuna, vet inte vad han talar om. Speciellt nu när vi fått Wallentuna Salonger. Efter 21 traditionella revyer (bara ordet känns trist), så slår vi till och bjuder på såväl revy som mat och dans för ynka 250 kronor. Så gör revyer med stor framgång över hela landet, så varför skulle det inte fungera i Vallentuna?
Det har emellertid varit en lång resa från idé till färdig föreställning. Var ska vi exempelvis göra av alla stolar som står i lokalen? Finns det några starka gossar som kan se till att de kommer ut? Och varifrån får vi alla bord som ska in?
Men framför allt: hur står det till med tillstånden? Måste myndigheterna ha ett finger med i spelet för att vi ska få 1) servera mat 2) servera öl och vin och 3) avsluta kvällen med dans?
Det måste de. Närpolisen tycker till och med att vi behöver ordningsvakt. Vi försökte köra med, att revyn och publiken är ett "slutet sällskap" efter några timmars trivsam samvaro. De gick inte på det. Så vad gör man? Skaffar vakt. Tillståndsmyndigheten i det mer världsvana Solna menar emellertid, att det behövs varken tillstånd eller vakt för att revypubliken ska få hasa runt en stund som avslutning på kvällen. Och det är de som bestämmer. Så synd, säger vi, att inte alla tillstånd avgörs i Solna.

Tji konjak, sa Öhman (m)
Det var betydligt svårare att få tillstånd till vin- och ölservering i samband med revymaten nämligen. För att inte tala om att få likör till kaffet! Alkoholhandläggare Nina Thompson och socialnämndens ordförande Leif Öhman (m) slog ifrån sig med båda händerna.
- Någon starksprit blir det verkligen inte tal om! Vi fick ingen motivering.
Alkohol behövs naturligtvis inte. Men det är dumt att chansa, säger folk i min närhet. Den som vill ha en avec till kaffet borde väl kunna få det. Vi lever trots allt i ett fritt land och inga småpåvar ska väl ge sig till att vifta pekfingervalsen framför näsan på vanligt folk.
Det är annat i Åkersberga. Där kan de hantera spriten! Kommunen har två revyföreningar - Åkersberga Revyn och Club 96. Båda har fullständiga rättigheter. Club 96 har till och med barservering med groggar och allt inne i teatersalongen.
- Vi har hur kul som helst, säger Sirpa Berntsson i Elverkets Kundtjänst, där jag hälsade på härom dagen. Hon bor i Åkersberga och går gärna på revy.

Billigt som tusan!
- Vadan denna horribla skillnad i bedömningarna, säger Jan-Olof Tidbäck vid Länsstyrelsens tillståndsenhet. Han rekommenderar oss att överklaga till Länsrätten. Vidare slår han fast att vi alla är lika inför lagen. Alkoholhandläggaren håller inte med. Vallentuna har egna regler.
- Så klart att ni ska ha konjak till kaffet, sa kommunalrådet Adlivankin som emellertid inte vare sig kan eller vill köra över kollega Öhman. Det förstår man.
- Leif Öhman är polis med lång erfarenhet, påpekade handläggaren. Adlivankin är ny.
Då dök plötsligt Tystbergarevyn upp som från ingenstans. Gänget återfinns i Nyköpingstrakten men har tagit spelledigt i år. Ett antal Tystbergabor, som sörjer frånvaron av sin revy, gav sig ut på nätet och hittade - Vallentuna Revyn.
- De har ungefär samma koncept som Tystberga Dramatörer, konstaterade Gösta Eriksson som har beställde hur många biljetter som helst till 22 februari åt sig och sina vänner.
- Och billigt är det. Vallentuna Revyn tar bara 250 spänn för revy, mat och dans. Vi lämnar bilen hemma och tar Roslagsbanan (om den går / min anmärkning).
I det skedet hörde revypappan Johnny Larsson av sig. Det visade sig, att han 1998 hade samma "spritproblem" som vi. Det slutade med att han gick till domstol för att få servera avec till revypubliken. Han vann! Domen ser ni här intill. Vad säger du nu då, Öhman?!

Kall lagad mat lagad eller…
Vin- och öltillstånd var emellertid ingen självklarhet. För ett sådant krävs "lagad mat", enligt lagen. Det är bara frågan om vad som är "lagad mat" - och nu kommer tillståndsgivarens eventuella välvilja in i bilden.
Tillsammans med Myndighetsnämnden för Teknik och Miljö var vi överens om att satsa på ICA:s kallskurna, en välkänd läckerhet för de flesta Vallentunabor. Teatern saknar kök, så någon matlagning kunde det inte bli tal om.
Det visade sig att "lagad mat" minsann inte alltid är "lagad mat". Kallskuret är ett exempel på det. Där fick man sig en knäck i husmoderssjälen! Jag har alltid trott att julskinkan jag kokat och griljerat var lagad och att brödet jag bakat var mat. Icke sa Nicke. Bara med största tvekan gick handläggaren och Öhman med på, att grillad kassler, grillad rostbiff, parmaskinka, två sorters salami, honungsmelon, cocktailtomater, kiwi, ananas, druvor, oliver, brieost, blåmögelost och baguetteer är "lagad mat". Vi förväntas stå med mössan i handen, niga och bocka.
- Vi har verkligen varit tillmötesgående, påpekade handläggaren.
Buss på dom, ICA-handlarn…!

Aja baja, sa alkoholhandläggaren
Jag kan inte låta bli att tänka på ryska tullen. "Den är en stat i staten", säger Tamara i Novozybkov, där vi varit med hjälpsändningar några gånger. "Tullen sätter sig över lagen och gör precis som den vill. Vi har ingenting att sätta emot." Slående lika, känns det som. Där kan en flaska vodka till tullsnoken göra underverk. Så simpelt är det förmodligen inte här.
Vi fick i alla fall tillstånd för öl- och vinservering vid långborden på parkett. Wallentuna Salonger med revy, mat och dans är därmed ett faktum. Läktarpubliken får emellertid finna sig i att köpa vin och sprit i foajébaren. Orsak: vi får inte servera ICA:s kallskurna på läktaren för Myndighetsnämnden för Teknik och Miljö som i stället rekommenderar inplastade smörgåsar där.
- Stopp och belägg, sa alkoholhandläggaren fast med andra ord. Det blir inte tal om några mackor på läktaren! Äter folk smörgås, så blir de törstiga. Och då vill de ha vin…!
Attans också! Läktarpubliken får klara sig utan mat, trots att ICA-folket stod beredda att tillverka de mest delikata skapelser med innehåll som på serveringsfaten. Hastigt och lustigt gick vi därför ut med läktarbiljetter till betydligt billigare pris. Ett alternativ så gott som något för det är inte så långt till baren. Dessutom finns goda alternativ utan alkohol.

Så vi ger järnet - i pausen!
Tillståndseländet är emellertid inte slut med det. Öhmans tillstånd medger att vi får servera våra matgäster öl och vin, så snart de har satt sig vid borden. Läktarpubliken får inte en droppe förrän det blir paus! Allt enligt alkohollagen. Tro´t eller ej.
Inga regler är emellertid så bra, att de inte kan vändas till något bättre. Vi kommer därför att inleda årets revy med - paus - och underhållning från lilla scenen. Hasse och ensemblen tar er med på en musikalisk krumbukt som ni sent ska glömma. Vem får sjunga i radio? Och vem får åka till Mallorca? Ja, det är frågan…
- Ska kommunen bestämma det också, undrar Hasse.
Det faktum att finlandsfärjan M/S Preja gått på grund i Vallentunasjön kommer möjligen att bli ett fall för polischef Hellring och hans mannar. Men vad i all sin dar gör man av den? Speciellt som kapten är försvunnen och taxfree har stängt. Turisterna kliver av vid Arkils Tingstad och smörgåsbordet, tja… Frågan är vilka som finns ombord. Ludmila Engqvist kanske eller Mona Sahlin rent av? Näpo får kanske upp ett spår av Bin Laden eller mullan som snodde alla stålar och stack iväg på cykel? Vallentuna Revyn satsar stenhårt på att ge er århundradets trevligaste evenemang i Wallentuna Salonger.

Monica Antonsson

PS.
Alla kommunala tillståndsgivare hälsas givetvis välkomna till M/S Preja. Vi har bokat plats för er i en hutt… Förlåt…! Hytt ska det naturligtvis vara.