huvudsidan
(2001)
Årets ensemble
Tommy Almström
Monica
Antonsson
Johan Armfelt
Mats Berg
Kerstin Dickson
Carin
Ehelmsdotter
Josefin Håkanson
Roger Larsson
Yvonne Lund
Baletten
Tommy
Almström
Handläggare på Migrationsverket
Han brås på en rallare vid namn Selfrid från
Gällivare. Det säger en del om urskogskraften hos Tommy
Almström. - Selfrid Johansson var min farfars far.
Mormors far var väl mjölkutkörare…
Tommy är född och uppväxt i Södra Sundebyn, i Norra
Mark, Norrland. I nioårsåldern rycktes han upp med
rötterna och togs till Uddevalla. - Mormor hade träffat
en ny karl och flyttat dit. Vi skulle hälsa på och
plötsligt ville mina föräldrar flytta. Det var ju lite
kluvet, när man just hade slutat andra klass.
Stockholmskärlek
Hans pappa sadlade om från järnverksarbetare till att
jobba med stökiga ungdomar i skolan, ett intresse som
Tommy alltid delat. Tommy for småningom till Stockholm
för kärlekens skull och här har han blivit kvar. Det
är bara föremålen för hans heta låga som skiftat. I
fullt samförstånd förstås. Tommy var i många år
gift med Monica från Ekskogen. De har barnen Josefin och
Jonathan tillsammans. Nu är han nygift med revyns Kattis
Bengtsberg - numera Almström allstå. De har prins Love,
2, tillsammans och bor i Ormsta.
Diskbråck och MC
Tommy spelar revy för tredje året i rad och är
tveklöst föreställningens ess. På fritiden åker han
motorcykel, sedan han äntligen opererat sitt diskbråck.
Fjällvandring, skidåkning och spinning är andra
intressen. Tommy körde dessutom en av handikappbussarna
till Novozybkov i somras. Men hur var det nu med mormors
far? Var han verkligen mjölkutkörare i Umeå?
- Ja, jag tror det, säger Tommy. Men jag är inte
riktigt säker. Hoppas att inte mamma läser det
här…
Monica Antonsson, Journalist
Hon ger aldrig upp. Efter 20-års jubileet förra året
går Monica Antonsson vidare med ännu en revy. Det är
Rena Snurren!
- Det är ögonblicket, när finalen klingar ut och vi
står där bland alla blommorna på premiären, som
lockar.
Hon kom till världen på förlossningshemmet i Täby
Kyrkby, skrek högt och gjorde ifrån sig så att
personalen klagade. Och så har hon fortsatt. Farmor och
farfar drev ett litet lantbruk i Bällsta men ladugården
fick ge plats för ett pappa Arnes tryckeri. Med undantag
för tolv år på rymmen till Ormsta har hon blivit
Bällsta trogen.
Monica har släktforskat och skrivit en 300-sidors bok
med rött skinnband och guldbokstäver om sin farfars
släkt från Dalsland. "Förfäder och ättlingar
till Olle och Anna Britta på Torpet" heter den.
Föga imponerande.
Folk och fä
- Det finns lite kul folk även i min släkt, om man bara
går längre tillbaka i tiden. Vad sägs om Olof
Skötkonung, Magnus Barfot och Harald Hårfager?
Det är vikingakungar och ryska storfurstar i långa
banor. Tar man sig bara in i kungalängderna, är det
inte svårt alls.
Kanske är det banden till vikingarna som reste i
österled som fått henne intresserad av Ryssland och då
i första hand Tjernobyl?
- Jag råkade hamna där 1997 och fick se en verklighet
jag inte hade en aning om. Tillsammans med goda vänner
återvände jag med två ambulanser förra sommaren. I
somras var vi, som bekant, där med fyra handikappbussar
och en ambulans.
Lions kulturpris 1987
Hon började sjunga redan i ettan. En skolfröken övade
med henne på rasterna och snart var hon med i
barnkören. Efter Kingsides artistskola, kabaré Nalen
och Frukostklubben blev hon dansbandssångerska. Hon for
runt på stadshotell och krogar och sjöng in en LP-skiva
med Clas Svanberg. När Björn, 23, och Thomas, 20, kom
till världen, hoppade hon av. Det var inte läge att
sjunga på krogar om nätterna längre. Jobbet som
läkarsekreterare fick dessutom, efter två
journalistutbildningar, ge vika för skrivklådan.
- Vi drog igång Vallentuna Revyn 1980. Jag låg på BB
och hörde ett reportage i radion från premiären. Det
är otroligt att vi fortfarande håller på. Det måste
bero på att det är roligt.
Johan
Armfelt,
Överläkare
Vi har en tvättäkta greve i revyn! Johan Armfelts
farfars farfars farfars farfar var karolinergeneralen
själv. Ja, hela släkten är full av spännande män.
Frågan är vem han har ärvt sin komiska ådra av.
- Kungagunstligen kanske, säger han med ett hoppfullt
leende.
Carl-Gustaf Armfeldt (1666-1736) stred mot ryssarna i
Finland och med Karl XII i Norge. Återtåget har gått
till historien som "de Armfeldtska karolinernas
dödsmarsch". Sonen Carl Gustaf ledde
Anjalaförbundet mot Gustav III och dömdes till döden.
Hans son, Magnus Wilhelm, blev far till Gustaf Mauritz,
kungagunstlingen som blev direktör för Gustav III:s
teatrar. Han landsförvisades så småningom, vann även
ryske tsarens gunst och upphöjdes till rysk greve.
Fin som snus
- Släktvapnet hänger i riddarhuset, säger Johan som i
kraft av sin ålder nu är huvudman för släkten. För
det får han betala några hundralappar per år till
Riddarhuset. Som tröst får han gå på bal i Finland
varje år. Fint som snus!
Johan har dessutom ett idrottsförflutet som
volleybollspelare. En säsong på 70-talet spelade han i
Vallentuna, värvad av Uno Sköld. Han gick över till
Bromma för att få spela på elitnivå och blev svensk
mästare två gånger om. Sedan tog medicinstudierna
överhanden. Han blev ortopedkirurg och är numera
överläkare på Sabbatsbergs närsjukhus.
Ölandsrevyn
Johan började spela revy på Öland 1989. Sedan dess har
det blivit revy, musical och lite opera varje år. Han
flyttade till Stockholm men pendlade till revygänget på
Öland några år, innan han tog kontakt med oss. Och nu
står han på Vallentunascenen för andra året i rad.
- Revyn är en avkopplande hobby, säger Johan och
raljerar: Adeln har ju alltid gillat skådespel! Revyn
ger en glädje som både vi och publiken behöver.
Johan bor på Lidingö, är sambo med Anna och pappa till
Adam, 2, som förstås också är greve.
Mats Berg, lärare i drama och barnkunskap i Täby.
Han började 1972 som MacSprätt i ett spex på lärarhögskolan och fick blodad tand. Han kom sedan till Söraskolan i Åkersberga där han var med om att dra igång ett lärarspex som fick kommunes alla kollegor att vika sig av skratt vartenda år. Det är därför inte underligt att Åkersbergarevyn kunde hämta många redan fullfjädrade aktörer till sin ensemble när Åkersbergarevyn drog igång. Mats visade framfötterna och blev ett av revyns ankare i många år. Mats kom till Vallentuna-Revyn 1993 och blev kvar till och med 1995, då en solokariär som artist lockade mer.
I år hoppade Mats in som en räddande ängel när en av aktrörerna, Tommy Almström, insjuknade och inte kunde medverka efter halva speltiden. Mats fick en dag på sig att lära sig alla texter och roller och gjorde ett fantastiskt jobb, som få skulle ha klarat av. Vallentuna-Revyn är honom evigt tacksam för detta! Han räddade faktiskt hela revyn! För denna bragd vann också Mats revyns årliga Revy-Oscars utdelning. Han blev årets Oscar (det finaste priset). Läs mer om Oscars-utdelningen genom att klicka här.
Kerstin
Dickson,
Student på Södra Latins teaterlinje
Hon har varit med i revyn, sedan hon föddes. De första
åren förstod hon det knappt men redan som treåring
sålde hon programblad. Nu är hon 18 och gör sin
fjärde revy.
- Som liten drömde jag om att få sjunga duett med
Stefan Lundin eller Monica, säger hon. Det har jag inte
lyckats med ännu!
Kerstin är ättling av théfamiljen Dickson. Släkten
kommer ursprungligen från Skottland och ingen tycks
veta, hur den kom till Sverige. Härifrån utvandrade i
alla fall Kerstins morfars far, Oscar Dickson, till
Ceylon i slutet av 1800-talet. Där drev han théplantage
innan familjen, när sonen Axel var bara några år
gammal, återvände till Sverige.
- Morfar Oscar importerade thé i alla år, säger
Kerstin. Så sent som för tio år sedan, drack vi
Dicksonthé på premiärfesten.
Berömda kusiner
Kerstin har en stark artistisk ådra - hela släkten är
konstnärligt lagd. Två av hennes kusiner har lyckats
särskilt bra. Chrispin Dickson spelade Lasse i
Bullerbyfilmerna och Chelsea Dickson är mer känd som
Lina i Svensson Svensson.
- Hon hoppade av för att plugga på Tekniska Högskolan,
förklarar Kerstin som, lite yngre än sina berömda
kusiner, går teaterlinjen i Danderyds gymnasium. Hon har
siktet inställt på att bli sångare eller
musikalartist. Hollywood eller Vallentuna kan kvitta. Det
är ungefär detsamma. För att lyckas tar hon
danslektioner för Nina Gillberg på Laisings
Dansinstitut. Bättre lärare kan hon knappast få.
Hönssonligan
- Det var jättekul att vara revybarn. Man satt som
klistrad på första parkett. När näst sista låten
kom, visste man att det var slut. Då skulle det dröja
en hel vecka, innan man fick se revyn igen.
Kerstin bor i Bällsta och är granne med Monica. Vid
sidan av sitt idrottsintresse sköter hon tuppen Conny
och hans båda hönor Harriet och Harriet. Tre hönor har
nyligen gått hädan - Monica i våras, Inga i somras och
Stephanie för några veckor sedan. Till sommarn tar
Kerstin hönsfamiljen till landet. Hon har dessutom sett
till att Conny ska få några nya damer att uppvakta.
- Mamma fick ett presentkort på nya hönor av mig i
julklapp. Det är precis lika tokigt i hönshuset som i
revyn.
Carin Ehelmsdotter, Musiklärare
En frilufsande expert på rytmik som har en katt
uppkallad efter Fenrisulven i Ragnarök. Det är Carin
Ehelmsdotter, en tjej med snabb replik och rolig(a)
dialekt(er).
- Det är första gången jag spelar revy, säger hon.
Det ska bli kul att testa!
Carin har sina rötter i byn Adak, 12 mil norr om
Lycksele i södra Lappland. Där bodde Adak-Ulla för
länge sedan och det sägs, att hela byn är kommen efter
henne. Hon körde mat till Norge och sålde den där,
vilket var ovanligt för en kvinna.
- Det sägs att hon kunde skrapa isen av medarna, äta
smörgås och slå en drill samtidigt, säger Carin. Hon
var ett sjusärdeles fruntimmer!
Rytmen i blodet
Carin kom till Stockholm 1991 för att gå på
musikhögskolans rytmiklinje. Dessförinnan hade hon
jobbat inom vården med såväl spädbarn som
senildementa.
- Jag är i grunden musikhandledare med speciell
inriktning på dagisbarn, säger Carin. Pedagog har hon
alltid varit. Flyttat omkring har hon också gjort och
bott i städer som Härnösand, Eskilstuna och
Skinnskatteberg. Nu bor hon i Gröndal och är sambo med
Torbjörn, handläggare på Migrationsverket.
Spänning och äventyr
Grekisk och nordisk mytologi är ett av Carins
specialintressen. Därav det ovanliga kattnamnet.
Friluftsliv är ett annat. Hon ger sig gärna ut och
paddlar kajak, åker skidor och gräver ner sig i snön
för att sova, om det skulle vara så.
- Min mors morfar var Albert Engström, säger hon i ett
försök att mäta sig med Johans adliga påbrå.
- Fast inte den Albert Engström..
Josefin Håkansson, Studerande, klass 9,
Hjälmstaskolan
Josefin är årets debutant i Vallentuna-Revyn. Efter
två år som scenarbetare släpps hon ut i full frihet
på scenen. - Det var det man drömde om, när man stod i
kulisserna och kikade ut på scenen, säger hon.
Kungens lilla piga. Det kan man kalla Josefin Almström.
Hon har faktiskt pryat på kungliga slottet. Och det tack
vare morfar Håkan Håkansson i Ekskogen som är Josefins
bästa kompis och stora idol.
- Han ansvarar för renoveringen av slottet, säger
Josefin. Dessutom var han projektledare för Cosmonova.
Han borde ha medalj! Hon är hur stolt som helst över
morfar.
Josefin kom till revyn, när hennes pappa debuterade för
två år sedan. scenchefen, Marika Karlsson, tog henne
direkt till sin grupp. Tillsammans med Carina, Gabriella
och alla de andra fick hon svartklädd bära in och ut
rekvisita i kolmörkret mellan numren. Det är ett
ansvarsfullt jobb. Allt måste klaffa på sekunden.
Vänner i alla åldrar
- Det är mycket roligt, säger hon med eftertryck. Vi
har en sådan sammanhållning i revyn. Man får kompisar
i alla åldrar. Det är så roligt.
Men det är förstås scenen som lockar mest. Som så
många andra drömmer Josefin om att bli sångerska,
skådespelerska eller musicalartist en dag.
- Jag gillar att synas och höras. Mina kompisar klagar
alltid på det. Kan du inte sluta sjunga de där låtarna
ur revyn, säger de.
Som en prinsessa
Släkten vet Josefin inte så mycket om. Likt pappa Tommy
är hon en sentida ättling av gamle gubben Selfrid i
Gällivare - rallaren, ni vet. Men hon har förstås
också sin mammas släkt att falla tillbaka på.
- Morfars far var stadshotellägare i Vaxholm, säger
Tommy och kommer till hennes undsättning. Det är alltid
något.
Josefin har hittills mest spelat skolteater. Dessutom
spelar hon tvärflöjt och piano till husbehov. I sin
första revy får hon kanske inga större uppgifter. Men
hon är beredd att jobba hårt för allt större roller.
- Bara att prova entré och finalkläderna är underbart.
Man känner sig så fin. Som en prinsessa nästan.
Roger
Larsson,
Lagerchef, Copy Consult
För Vallentunaborna är Roger Larsson mest känd som
järnhandlare, elhandlare och köpmannaföreningens
ordförande. Det är historia. I år debuterar han på
revyscenen.
- Ni är inte riktigt kloka, säger Roger som samtidigt
tvingas ge upp karriären som revyns toastmaster.
Är det någon som flyger, fixar och far för att ordna
med revyn, så är det Roger. I flera år har han varit
vår allt-i-allo. Men vad ska vi med en allt-i-allo till,
om han inte kan hoppa in på scenen också, när det
fattas en karl. Därmed kunde han inte fortsätta som
toastmaster. Roger var emellertid inte dummare, än att
han gav sig själv en ny titel.
- Jag kommer inte att medverka på scenen i vare sig
entré eller final, säger han bestämt. Någon måste ju
vara teatervärd och hälsa folk välkomna.
Uffe Larssons kompis
Roger växte upp i Hägernäs, där han lekte indianer
och cowboys med Uffe Larsson och andra vilda ungar. Med
Sjökvisten i Åsa-Nissefilmerna som idol, drömde han om
att få stå i affär. Han gick handelslinjen i Näsby
Parksskolan och blev småningom en känd profil på
Rohlins i Täby Centrum. Efter några år som resande
säljare i snö- och trädgårdsredskap, köpte han
Vallentuna Järn tillsammans med Mats Håkansson som
fortfarande driver butiken.
- Min farfar var dragspelaren Nisse Tidan Larsson i
Västergötland, säger Roger. Det är den ende anfader
jag känner till. Jag räknar med att jag härstammar
från Adam och Eva. Det syns ju på fikonlövet!
En hjärtefråga
Roger har sadlat om och är numera lika oumbärlig på
Copy Consult som han är i Vallentuna Revyn. En
hjärtinfarkt för ett drygt år sedan följdes av en
dramatisk bypassoperation som gjorde Roger 20 år yngre,
säger han själv. Barnen Emelie, 17, och Erik, 15, har
fullt upp med att hänga med.
Motorsport är Rogers stora hobby och han har tävlat i
många år. Dans och dansbandsmusik är ett annat
intresse. Vilket tur att han bor vid Yesterday! Resan
till Novozybkov i somras gjorde honom närmast lyrisk.
- Det var lika spännande som att åka pråm på Göta
kanal.
Yvonne
Lund
Företagare, Yvonnes kontorsservice
Som tonåring drömde Yvonne om att bli skådespelerska.
Vallentuna-Revyn är tacksam över, att det inte blev
så. - Men jag är släkt med Erik XIV, triumferar
Yvonne. Min släkt finns också på riddarhuset! Det var
ett kungligt snedsteg som gjorde Yvonne till biologisk
ättling av släkten Vasa. Erik XIV hoppade nämligen
över skacklarna och gjorde sin gifta mätress med barn.
Maken anmodades ta på såg faderskapet. - I gengäld
blev han adlad Koskull, berättar Yvonne vars släkt på
riddarhuset heter Breitholtz. Inte illa!
Skådespelardrömmar
Yvonne är uppväxt på Lidingö. Hon drömde
skådespelardrömmar och beundrade stjärnor som Gunnar
Björnstrand, Gösta Ekman och Viveka Lindfors.
- Jag gick Therserus teaterskola på Blasieholmen om
kvällarna. Men sedan jag träffat Benny på danshaket
Albatros, gifte jag mig i stället. Flyttlasset gick till
Östra Bällsta i Vallentuna, där vi fortfarande bor.
Jag hade inte varit i Vallentuna i hela mitt liv!
Yvonne och Benny berikades med barnen Kalle, Carolina och
Joakim. Teaterplanerna fick ligga kvar där de låg och
samlade damm på hyllan.
Läskigt men kul
När Yvonne för några år sedan stötte ihop med revyns
matmamma, Christina Cavalli-Björkman på ett möte med
Hem & Skola, blev hon värvad på momangen.
- Att spela revy var ungefär som jag trodde. Jättekul
och jätteläskigt på samma gång.
Yvonne driver till vardags Yvonnes Kontorsservice. Det
är bara att ringa 08-504 004 88 och beställa
kontorsmaterial, så levererar hon vid dörren.
- Jag är allt från VD och planeringschef till
vaktmästare, kokerska och städerska. Men nu ska vi
spela revy, säger Yvonne och trycker fast sina
lösögonfransar. Nu längtar vi till premiären.
Baletten
Nina Gillberg
har, för andra året i rad, koreograferat Vallentuna
Revyns balett. Dessförinnan var hon i flera år såväl
dansare som skådespelare i ensemblen.
- Tjejerna är väldigt duktiga, säger Nina. Det har
varit kul att jobba med dem.
Nina Gillberg har dansat hos Louise Laising på Laisings
Dansinstitut sedan hon var en tvärhand hög. Som
representant för skolan har hon varit med om att plocka
hem hur många svenska, nordiska och europeiska
mästerskap som helst - ofta i par med Anna Söderlind
som också var med i revyn. Vilka härliga tjejer! Nina
tog till och med OS-silver för några år sedan.
I dag är Nina lärare vid Laisings Dansinstitut men har
siktet inställt på en egen karriär som musikalartist.
Fattas bara, sången och dansen är ett med hennes kropp.
Innan hon prövar sina vingar på allvar, har hon för
andra året i rad koreograferat vår balett. Det är vi
tacksamma för. Elefantbaletten - det vill säga
ensemblen - har i sin tur fått steg och gester till
entré och final av baletten.
- Det är nästan samma tjejer som förra året, säger
Nina. Josefin Berggren, Cecilia Dovrell, Emma Gillberg,
Carina Lundberg och Moa Sundén kommer att finnas på
plats vid premiären den 20 januari. Bara det är värt
en biljett!
Anna Söderlind och Nina Gillberg flankerade sin lärare
Louise Laising efter en lyckad tävling för några år
sedan. Det segernumret fick vi också se i Vallentuna
Revyn.
Nina Gillberg har slutat tävla. Nu siktar hon på en
egen karriär. I väntan på den har hon koreograferat
vår balett.
Årets balett! Josefin Berggren, Cecilia Dovrell, Emma
Gillberg, Carina Lundberg och Moa Sundén dansar i
Vallentuna Revyn.